AI-kommissionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12)

AI-kommissionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12) är ett slutbetänkande som publicerades på regeringen.se den 3 februari 2025, där färdplanen (presenterad 26 november 2024) ligger som bilaga tillsammans med en mer detaljerad sammanfattning (Bilaga 2). Utredningen beskriver att en av de största utmaningarna för Sveriges AI-ekosystem är brist på politiskt ledarskap, strategisk planering och samordning, vilket enligt kommissionen bromsar utvecklingen. Färdplanen är tänkt att fungera som grund för en nationell AI-strategi och kombinerar målbild, resonemang och konkreta åtgärdsförslag.

Regeringen beslutade den 7 december 2023 att tillsätta AI-kommissionen för att identifiera behov och föreslå åtgärder som stärker utveckling och användning av AI i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. Uppdraget skulle slutredovisas 1 juli 2025, men kommissionen tidigarelade redovisningen och överlämnade rapporten den 26 november 2024. Kommissionens bedömning var att takten i AI-utvecklingen gör att Sverige behöver komma igång snabbt, och att tydlig styrning krävs för att skapa rätt förutsättningar.

Färdplanen består av en kombination av:

• Resonemang om hur Sveriges väg framåt bör se ut.
• Konkreta åtgärdsförslag som ska stärka det svenska AI-ekosystemet.
• Visioner om framtida mål som kan uppnås om förslagen genomförs.

Ett exempel på färdplanens omfattning är att Stockholms stad, i sin remisshantering, beskriver rapporten som innehållande 75 förslag (utredningar, myndighetsuppdrag och ekonomiska satsningar) för att främja AI.

I en sammanfattning från Linköpings universitet beskrivs utredningens struktur som tre delar:

• En stabil grund att bygga på: energiförsörjning, telekom, beräkningskraft, data och spetsforskning.
• AI för alla: kompetenslyft, innovation och en offentlig sektor i framkant.
• Ledarskap och styrning: att skapa förutsättningar för att genomföra färdplanen.

I samma sammanfattning anges också att AI-kommissionen föreslår satsningar på 16,7 miljarder kronor över tio år (11,5 miljarder de närmsta åren och ytterligare fem senare).

Färdplanen har en tydlig ambition att AI ska bidra till stärkt välfärd och ökad effektivitet i offentlig sektor. Samtidigt betonar remissunderlag från Stockholms stad att kommunal verksamhet påverkas särskilt av frågor som kompetensförsörjning, datadelning och lagstiftning, där rättssäkerhet och integritet måste beaktas.

Detta gör färdplanen relevant inte bara för statliga myndigheter utan också för kommuner och regioner som planerar inför EU:s AI Act och ökade krav på styrning, riskhantering och datakvalitet.

Digg välkomnar i sitt yttrande färdplanens åtgärder, men understryker att den inte bör ses som en allt-eller-inget-lösning utan att förslagen behöver prioriteras utifrån samhällsnytta och genomförbarhet. Digg pekar också på att arbetet i hög grad fokuserar på tekniska aspekter, och att ett hållbart och legitimt genomförande kräver ökat fokus på etik, människocentrerad utveckling och ansvarsfull dataanvändning.

Ett konkret exempel i Diggs remissvar är att Digg anser att en föreslagen ”AI-verkstad” bör integreras i Ena – Sveriges digitala infrastruktur – istället för att bygga en separat AI-infrastruktur.

Utredningen har varit ute på remiss, och regeringen publicerar både ombeddas svar och övriga yttranden på sin remissida. För den som vill gå djupare är det särskilt värdefullt att läsa:

• Själva SOU:n (för formalia, konsekvensutredningar och kommittéuppdrag).
• Bilaga 2 (den mer detaljerade sammanfattningen av färdplanen).
• Remissvar från offentliga aktörer som Digg (genomförbarhet och integration i befintliga strukturer).

Källor: AI-kommissionens Färdplan för Sverige, SOU 2025:12 (regeringen.se), SOU 2025:12 (riksdagen.se), Diggs yttrande