Sveriges digitaliseringsstrategi 2025–2030 och nationella AI-strategi

I maj 2025 presenterade civilminister Erik Slottner regeringens digitaliseringsstrategi för 2025–2030 – det första samlade ramverket för svensk digitaliseringspolitik på fem år. Strategin har ett övergripande mål: ”Sveriges digitala omställning ska ge ökad medborgarnytta, bättre välfärd, stärkt konkurrenskraft, höjd säkerhet och minskad administration.” Tre horisontella ledord genomsyrar hela strategin: AI, säkerhet och data. Parallellt med strategin förbereds en renodlad nationell AI-strategi som planeras lanseras under våren 2026.

Civilminister Erik Slottner konstaterade vid lanseringen att ”allt för länge har digitaliseringspolitiken varit spretig och svår att följa upp”. Den tidigare digitaliseringsstrategin saknade tydliga mål och uppföljningsmekanismer. Samtidigt accelererar AI-utvecklingen, cyberhoten ökar och EU:s regelverk (AI Act, NIS2) ställer nya krav. Strategin ska ge en sammanhållen riktning för hela det offentliga Sverige – stat, kommun och region.

Underlag till strategin har bland annat hämtats från:

• AI-kommissionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12) – slutbetänkande med 75 åtgärdsförslag
• Diggs delrapport ”Mot ett digitalt Sverige 2030” – strategiska prioriteringar för 2025–2030
• Remissvar och dialoger med myndigheter, näringslivet och akademin

Strategin är uppbyggd kring fem huvudområden, var och ett med ett eget strategiskt mål:

Delmålet för konnektivitet inkluderar att alla hushåll och verksamhetsställen senast 2030 ska ha tillgång till infrastruktur som medger minst 1 Gbit/s där det bedöms samhällsekonomiskt motiverat.

Utöver de fem områdena löper tre teman horisontellt genom hela strategin:

• AI och framväxande teknik – Sverige ska använda och utveckla AI för samhällsnytta, hållbar utveckling, konkurrenskraft och innovation
• Tillgång till data – datasystem ska vara interoperabla och data ska delas säkert och effektivt
• Säkerhet – digital infrastruktur och digitala tjänster ska vara robusta, motståndskraftiga och uppfylla krav som NIS2-direktivet

AI-strategin är den del av digitaliseringsstrategin som ska konkretiseras i ett eget dokument under våren 2026. Arbetet leds av ett nyinrättat AI-sekretariat på Finansdepartementet under civilminister Erik Slottner.

Organisationen kring AI-strategin består av:

• AI-sekretariatet – placerat på Finansdepartementet, ansvarar för att ta fram strategin
• Statssekreterargrupp för AI – representanter från samtliga departement, sammankallas av statssekreterare hos statsministern och civilministern
• AI-samordnare – placerad i Statsrådsberedningen, leder en departementsöverskridande arbetsgrupp som speglar statssekreterargruppen på tjänstemannanivå

Trots att AI-strategin ännu inte lanserats har flera konkreta insatser redan sjösatts:

Regeringen har lagt grunden för en AI-verkstad – en plattform där myndigheter, kommuner och regioner kan dela AI-lösningar och kunskap. Tanken är att undvika att varje myndighet bygger egna lösningar för samma problem, exempelvis maskering av sekretessbelagda uppgifter. Digg har föreslagit att AI-verkstaden integreras i Ena – Sveriges digitala infrastruktur snarare än att bygga en separat struktur.

I december 2025 gav regeringen över 100 myndigheter i uppdrag att via regleringsbrev för 2026 redovisa sitt arbete med data och AI. Universitet och högskolor ska redovisa hur de utvecklar utbildningsutbudet avseende AI.

I januari 2026 fick Digg i uppdrag att föreslå en nationell samverkansstruktur för myndigheter och andra aktörer, i syfte att stärka Sveriges förmåga att utveckla säkra och effektiva tjänster för data och AI.

Enligt Diggs strategiska färdplan för Ena 2030 ska ett AI-center etableras under 2026–2027. Centret ska fungera som mötesplats för expertis och resurser kring AI i offentlig förvaltning, inklusive regulatoriska sandlådor för att testa AI-lösningar i kontrollerade miljöer.

Kommuner och regioner lyfts fram som centrala aktörer i strategin. Konkreta konsekvenser inkluderar:

• Skärpta säkerhetskrav – NIS2-direktivet ställer krav på riskhantering, incidentrapportering och dokumentation
• Datadrivet ledarskap – ökade förväntningar på att dela data säkert, följa gemensamma standarder och skapa interoperabla system
• AI för välfärd – AI-lösningar förväntas frigöra tid i verksamheter med personalutmaningar, exempelvis socialtjänst, skola och vård
• Kompetensförsörjning – behov av att höja AI-kompetens på alla nivåer i organisationen

Redan idag finns konkreta exempel på AI-användning i svenska myndigheter:

• Jordbruksverket/SVA – AI-driven bildigenkänning för övervakning av vildsvinsaktivitet under utbrottet av afrikansk svinpest i Västmanland. Sverige blev fritt från sjukdomen på rekordtid
• Skogsstyrelsen – AI-lösning som med flyg- och satellitdata upptäcker träd angripna av granbarkborren, Sveriges mest skadliga skogsinsekt
• Chattbotar – Flera myndigheter använder AI-drivna chattbotar för att svara på vanliga frågor och lotsa vidare till personlig kontakt

• AI-kommissionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12)
• Claudes konstitution – Anthropics styrande ramverk för AI

Källor: Sveriges digitaliseringsstrategi 2025–2030 (PDF, regeringen.se), Arbetet med den nationella AI-strategin (regeringen.se), Sverige kliver fram på AI-området (regeringen.se), AI och data – Ena 2030 (Digg)